Lyckat projekt. Straffarbete halverade kommunens kostnader för sanering.

  I Upplands Väsby minskade kommunens kostnader för klottersanering från sju miljoner kronor om året till mindre än hälften inom loppet av ett par år.
  Harry Öhmans projekt "Håll Väsby helt" har fått stå model för flera andra kommuners arbete mot graffiti.
  Men försök med legala graffitiväggar efter Nackas exempel tror han inte på.
  -Jag tror inte att det kan lyckas. Man kanske kan acceptera väggarna för konstens skull, men då glömmer man att ta ansvar för dem som dras in i kriminalitet sedan de börjat med klotter, säger han.
  I Upplands Väsby är Harry Öhman ett begrepp. Som projektledare för "Håll Väsby helt" sedan tio år tillbaka träffar han de flesta av kommunens högstadieungdomar. 1986, när projektet drog igång var klottret ett stort problem för kommunen: kostnadernaför klottersanering ökade kraftigt och tjänstemännen hade ingen som helst aning om vilka som låg bakom målandet. Harry Öhmans uppgift blev att spåra graffitimålarna, konfrontera dem och ställa skadeståndskrav. Samtidigt erbjöd han en möjlighet att arbeta av skulden genom att delta i klottertvätt.
  -Jag har letat upp och satt dit drygt ett femtiotal målare, både killar och tjejer. Så gott som allihop har gott med på att arbeta av skadeståndet tillsammans med mig, berättar Harry Öhman.
  José Salomon var en av de första klottrarna som Harry Öhman kom i kontakt med. Då var José 15 år och hade målat i drygt ett års tid.
  -Vi var en stor mängd målare som brukade träffas vid Sergels torg och Kungsträdgården. För mig slog graffitin ner som en bomb, det blev ett stort intresse. Men jag var ganska klumpig, skrev min tag på skolan och på grannhusen. Harry hade knappast svårt att hitta mig i Väsby, säger han.

Trots det stora intresset säger José att han är glad över att han åkte fast. Flera av kompisarna som målade har fastnat i grövre kriminalitet.
  -Många slutade måla efter hand, men de började leva kriminellt. Någon säljer narkotika på nattklubbar i stan, några sysslar med andra typer av kriminalitet. Samma sak hade säkert hänt mig om jag fortsatt, säger han.
  I dag föreläser José om klotter på högstadieskolor i Stockholm vid sidan av jobbet som elevassistent. Ämnet känns viktigt, men det är nödvändigt att inte överdriva i mötet med skolklasser:
  -Det jag berättar om går inte ut på att alla blir grovt kriminella. De som är starka eller de som är riktigt duktiga på att måla går det ju ofta bra för. Jag berättar om vad som hände mig och mina kompisar, säger José Salomon.
  Arbetet med att spåra och konfrontera klottrare upptar inte en lika stor del av Harry Öhmans tid längre. I dag arbetar han i en förening för att skapa meningsfull fritidssysselsättning för högstadieungdomar i Upplands Väsby.
  -Man skär ned så mycket på fritidsgårdar och undomsverksamhet i dag. Jag tror att man måste skapa en annan typ av samhälle om man ska kunna komma till rätta med klottret på allvar, säger han.